Kretskorten hör till ett av de största teknologiska genombrotten under 1900-talet, och mycket har diskuterats i dess tekniska och mekaniska avseende. Desto mindre är känt om kretskortets upphovsman. Även om den betydligt mer berömde Thomas Edison, som också hade en stor del i utvecklingen av glödlampan, har fått en plats i historieböckerna som kretskortets uppfinnare hade det inte blivit någon färdig produkt utan Paul Eisler. Den österrikiske uppfinnaren, som föddes i Wien 1907 och tillhörde landets intelligentsia under många år, har aldrig fått samma kulturella genomslag som sin kollega Edison, men många ingenjörer menar att det var Eisler som stod för det mest radikala och framgångsrika arbetet.
Eisler tillbringade mycket av sitt professionella liv utomlands. Efter att han hade avlagt examen på Wiens universitet i början av 1930-talet hade han siktet inställt på en professorstjänst, men det var omöjligt för en judisk ingenjör som Eisler. Nazisterna hade påbörjat sin makterövring och Eisler fick söka sig till Belgrad i öster. Där arbetade han med radiokryptering och grundlade mycket av arbetet som han senare skulle få nytta av i utvecklingen av kretskortet. När kriget var på väg att ta sin början flydde Eisler till London och påbörjade en utmanande tid i sitt liv. Utan vare sig arbete eller arbetstillstånd kunde han inte officiellt bidra till ingenjörskonsten i landet, men han fortsatte att utveckla sina revolutionära idéer på egen hand.
Det stora genombrottet, både för kretskortets del och Eislers egen professionella karriär, skedde 1941. Då hade Eisler redan tagit fram den tekniska grunden för kretskortet och det enda som fattades var en investerare som kunde göra ritningarna till verklighet i en storskalig produktion. Det skedde slutligen när företaget Henderson and Spalding tog sig an uppfinningen och investerade pengar i den. Tyvärr ledde en klausul i kontraktet att Eisler förlorade sitt patent på uppfinningen, något som skulle göra att hans finansiella situation aldrig blev så bra som den hade kunnat bli. Kontraktet ledde dock till att fler fick upp ögonen för uppfinningen och den började användas i olika typer av apparater.
När kriget var slut började också amerikanerna att se kretskortets fördelar och flyginstrument var ett av många användningsområden som drog nytta av Eislers innovation. Han fortsatte dock att dras med finansiella bekymmer och trots att kretskortet spreds till allt fler platser skulle det dröja till senare i livet innan han fick uppmärksamheten som han förtjänade. Eisler dog 1992, men hans uppfinning lever vidare genom att användas på många olika sätt. TV-apparater, bilar och hörapparater Stockholm är exempel på användningsområden för kretskortet. Bland dessa är hörapparaterna det som gör störst skillnad i livskvalitet för människor. Letar du efter hörapparater i Stockholm hittar du mer information här.